Ryggen och dess muskler är vår äldsta och starkaste del

Vår kropp har en historia som går långt tillbaka i tiden.

En gång i tiden simmade allt levande omkring i oceanerna. Då behövdes inga lemmar. Det räckte med en ryggrad och de kraftiga muskler som fanns runtomkring den.

Musklerna på framsidan av kroppen utvecklades senare, när djuren tog sig upp på land. Men den starka muskelkedjan på ryggsidan fortsatte att vara den dominerande kraften i djuren.

Det här kan du se ännu idag. Till exempel en hund eller katt har kraftig päls på ryggen som symmetriskt löper ner till svansspetsen. På magen är pälsen annorlunda, tunnare. Så är det med musklerna också. På ryggen bildar musklerna en kedja som kan fungera nästan som en enda muskel. På magen är musklerna obefintliga.

Det är nästan som om evolutionen valt att vara sparsam när det kommer till djurens framsida. Och djuren vet det här, de skyddar ju konstant sina ömtåliga delar, halsen och magen. Hunden rullar över på rygg bara när den underkastar sig eller totalt litar på dig.

Också i människans kropp syns evolutionens gång. Svanskotan finns kvar, liksom ryggraden och alla dess muskler. Också hos oss bildar muskler i nacke, axlar, rygg, skinkor, bakre lår, vader och fötter en kedja. Även hos oss är muskler, senor och skinn starkare på ryggsidan.

Eftersom vi står på två ben behöver vi musklerna på kroppens framsida för att kunna resa oss, stå, gå och springa. Men de bildar inte en muskulär kedja på samma sätt som på ryggsidan. Musklerna på framsidan är ynkligare (jämför till exempel hur tunna magmusklerna är jämfört med de tjocka muskellagren i nedre ryggen), mera ensamma och hamnar därför lätt i skuggan av den starka kedjan på ryggsidan.

Ryggkedjan är skapt så att den lätt tar över arbetet från framsidan. Det har du säkert märkt när du har suttit länge vid datorn, varit stressad eller kroppsarbetat. Det är muskler på baksidan, till exempel nacke och rygg, som blir stela. Inte för att de är för svaga. Tvärtom. De dominerar för mycket.

Jag ska återkomma till ryggkedjan och hur den fungerar längre fram.

Pontus